Datingbloggen

Det undrar jag ibland. Det finns nog inget i världen som är så dubbelsidigt. När den är som bäst, så existerar man i ett annat universum, känns det som. Och när den tar slut…ja, det finns väl inget som kan såra så mycket som sviken kärlek. Man har svårt att leva utan den – och man har svårt att leva med den….

Tänk om livet var kärlekslöst. Då skulle alla risker det innebär att bli förälskad försvinna.  Då skulle inga hjärtan kunna krossas, som grus under din sko. Inga saragde själar som desperat och förtvivlat söker efter nån som kan läka deras sår. Som endast genom att ta risken att bli förälskad på nytt kan få känna sig hela igen…

Och vad sex beträffar, det skulle ju oxå kunna förenklas till en känslolös handlig. Enbart ett sätt att få utlopp för sina lustar och ett sätt att fortplanta sig. Det skulle bara vara att gå fram till en person man fann attraktiv och säga -jag vill ha sex med dig – och gå därifrån, tillfredställld och glad. Man skulle inte ha behov för närhet, beröring, trygghet, att känna att man hör ihop med nån.

Tänk vad enkelt livet skulle kunna vara!

Eller tänk om det är kärleken som är meningen med livet? Tänk om det är genom alla de känslor, både goda och onda, som man upplever genom kärlek, som man utvecklas som människa?

Rebecka Q